Därför misslyckas Cancerfonden

Cancerfonden – därför misslyckas de.

Har Cancerfonden misslyckats med sina mål att färre ska drabbas av cancer och flera ska överleva om de drabbas?

Jag anser det, och jag kan förklara varför och även vad de bör göra för att lyckas.Cancerfonden gör oss rädda för solen

Läs vidare och gör din egen bedömning …

Med anledning av Cancerfondens publika angrepp häromdagen på H&M’s baddräktsannonser så bestämde jag mig för att granska deras anti-solnings budskap mera i detalj.

Detta är vad jag kom fram till … (det blev lite längre än vad jag hade tänkt mig, men för den som är intresserad av cancer-frågan, kan det var en nyttig läsning).

Cancerfondens målsättning är att ”färre ska drabbas och fler överleva”. I sin senaste års-rapport så påstår de att de har lyckats eftersom ”60% flera överlever”.

Men frågan är hur de kommer fram till den siffran och om den verkligen kan anses som ett mått på succé?

En detaljgranskning av dödligheten i cancer visar att, efter en liten nedgång av dödssiffrorna i början på 80-talet, så tar cancer livet av fler och fler människor varje år. Samtidigt så ökar också, i ännu snabbare takt, antalet person som blir diagnostiserade med cancer. Diagrammet nedan visar de faktiska antal personer i Sverige (uppdelat på män och kvinnor som får en cancer-diagnos respektive avlider i cancer sedan slutet av 50-talet.

Statistik Sverige Alla Cancer siffror

Statistik Sverige Alla Cancer absoluta siffror

Hur kan då Cancerfonden påstå att de har lyckats bra med förvaltningen av de nästan en halv miljard kronor i donationer och gåvor som de har att röra sig med årligen?

Jo, med en enkel statistisk manipulering så går det bra. Genom att diagnostisera fler och fler, många kanske tveksamma, cancerfall så kommer nämligen statistiken att visa på fler och fler överlevande, även om det verkliga antalet dödsfall tyvärr ökar för varje år.

Cancerfonden själva hävdar att deras ”framgång” bygger på principen ”tidig diagnos = större överlevnadssannolikhet” och en procentuell ökning av cancer-överlevare blir därför ett mått på framgång och måluppfyllelse.

Om man tittar på de faktiska siffrorna i stället för de relativa, så kan statistiken dock lika gärna tolkas som ett bevis på ett dubbelt misslyckande eftersom den visar att fler och fler drabbas av cancer och att antalet dödsoffer för cancer inte minskar.

Kanske du tycker att detta är en orättvis beskrivning av en verksamhet som allmänt uppfattas nästan som en ideell folkrörelse?

Jag har emellertid under flera år följt hur artificiellt uppblåst hud-cancer statistik, framförallt i USA, används för att öka försäljningen av sol-skyddskosmetika till allmänheten samt läkemedel för personer drabbade av olika typer av hud-cancer (malignt melanom, men framförallt också ”tunn melanom”, BCC och SCC som innan mitten på 80-talet knappt var föremål för behandling och som fortfarande inte finns med i den officiella cancer-statistiken varken i USA, Kanada, Storbritannien eller Australien).

Sun-scare_melanoma-diagnosis_USA_1975-2009

Professor Earl J. Glusac beskriver i sin rapport “The melanoma ‘epidemic’, a dermatopathologist’s perspective”, hur antalet fall av elakartad (malignt) melanom håller sig mer eller mindre konstant och att ökningen i diagnostiserade fall endast består av godartad (d v s “tunn”) melanom.

Läs mera om detta här: http://www.tannersrights.com/the-creation-of-the-sun-scare/

I vilkas intresse ligger det då att ”blåsa upp” antalet diagnostiserade hud-cancer fall?

”Galderma” är ett exempel på ett företag som har skapats enbart för att tjäna pengar på försäljning av hud-läkemedel till denna nya kundgrupp av cancer patienter. Galderma grundades år 1981 gemensamt av L’Oréal och L’Oréal’s näst största ägare, Nestle. Förra året (2011) så sålde Galderma för 15 miljarder kronor (1.4 miljarder Euros) av sina hud-mediciner genom hudläkare, framförallt i USA, men också i många andra länder där de sakta men säkert byggt upp helt nya marknader. Galderma är inte helt okänt i Sverige efter deras uppköp av Svenska Q-Med för några år sedan.

Galdermas försäljning utgör dock endast en bråkdel av de nästan 250 miljarder kronor som L’Oréal omsätter i försäljning av hud- och hår- vårds produkter och som gav dem en vinst under 2011 av mer än 22 miljarder. Merparten av denna enorma försäljning och vinst har tillkommit tack vare den L’Oréal-sponsrade skrämsel-kampanjen mot solen och solarier. En kampanj som helt grundar sig på den falska statistik som byggs upp av hudläkare och statistiker under L’Oréals påverkan.

Vad har det att göra med Cancerfonden?

Nu undrar du säkert vad detta har att göra med Cancerfonden och dess påhopp på H&M’s baddräktsmodell?

Det verkar som om Cancerfonden helt okritiskt har köpt (eller blivit köpta av?) den anti-solnings propaganda som drivs i andra länder.

Jag vill hävda att genom deras ställningstagande till att allt solljus är farligt och kan ge hud-cancer, så begår Cancerfonden ett gigantiskt misstag som inte bara tar dem länge och längre bort från sin målsättning men som också förorsakar många onödiga personliga tragedier och stora kostnader för samhället.

De hjälper på så sätt också, medvetet eller omedvetet, den globala anti-solning kampanj som etablerats av L’Oréal för att skapa deras miljard-vinster.

Så här säger erkända cancer-forskare om D-vitaminets betydelse.

Antalet rapporter från utredningar om hur vi påverkas av D-vitamin har ökat exponentiellt från mitten på åttio-talet. Diagrammet nedan, från den mest kompletta wiki om D-vitamin på Internet, http://www.vitamindwiki.com, visar att under 2011 så publicerades mer än 3000 sådana rapporter.

vitamin-d-research-publications

Ingen i ”cancer-branschen” har väl därför kunnat undvika att uppmärksamma de fantastiskt positiva resultaten från studier av hur D-vitamin kan minska risken för de allra flesta typer av cancer (och inte minst hud-cancer).

Prof. Johan Moan vid Radiumhospitalet i Oslo skriver t ex i en rapport publicerad i ”Solar Radiation and Human Health, The Norw. Acad. of  Sci. and Lett. 2008”:

”Documented health effects of an optimal vitamin D status are numerous, and only an incomprehensive list will be given here: protection against a number of internal cancers (32-35), improved prognosis of a number of cancers (36-42), prevention of rickets, prevention of osteoporosis (the increase of incidence of this disorder may have two reasons: inadequate vitamin D intake, increased protein intake which leads to increased calcium excretion (43), prevention of osteomalacia (soft bone, chronic pain), reduction of risk of arthritis (44,45), reduction of development of muscle weakness and undefined chronic pain (46-51) control of psoriasis and eczema (52), reduction of hypertension, high blood cholesterol and cardiovascular diseases (53-55), reduction of diabetes type 2 incidence (56-58) and prevention of influenza epidemics (29). Sun exposure is beneficial also for autoimmune diseases: diabetes type 1, multiple sclerosis (see Kampmann M. chapter in this book) and rheumatoid arthritis (44,45). Finally, there are more or less well founded speculations concerning obesity, Parkinson’s disease, fibromyalgia, and Crohns disease (59-62).”

Du kan ladda ner Professor Moans rapport här. Den innehåller också en lång referenslista över andra D-vitamin rapporter.

Här är en video där professor Moan presenterar resultaten av sin D-vitamin forskning.

Professor Moan har också en intressant vinkling på risk-frågan när det gäller UV-exponering. Han säger nämligen att även om det skulle vara så att risken för hud-cancer ökar vid ökad solning (vilket han anser att det inte finns några entydiga bevis för), så är fördelarna, tack vare minskad risk för alla typer av cancer, mer än tio gånger så stora som de påstådda riskerna.

Så här säger Cancerfonden om solljus och D-vitamin

Mot bakgrund av de överväldigande bevis som finns för förmågan hos D-vitamin att minska risken för, inte bara cancer, utan också de flesta andra sjukdomar, så är de förvånansvärt och anmärkningsvärt att lyssna på Cancerfondens uttalande om solljus och D-vitamin.

Solen är skadlig”. ”Man ska undvika solljus under de timmar på dygnet då solen står som högst, mellan klockan elva och klockan tre. Och man ska skydda sig, vara i skuggan eller vara täckt av kläder.” Så säger Cancerfondens forskningsnämnds ordförande Bengt Westermark i video-klippet nedan.

Westermark säger också: ”Kroppen behöver D-vitamin, det är helt sant.” men förenklar sedan frågan om hur vi säkerställer en tillräckligt hög D-vitamin nivå genom att säga … ”Men de doser av solljus som behövs för att ge ett tillräckligt förråd av D-vitamin är väldigt små, det kräver mycket kort tid i solljus.”.

Denna enorma degradering av hur vi bäst bygger upp våra kroppars motståndskraft mot såväl cancer som de flesta andra sjukdomar, visar helt klart den främsta orsaken till Cancerfondens misslyckande.

Cancerfondens felinformation om hur vi får tillräckligt med D-vitamin

I sin förenklade, nästan nedlåtande, beskrivning om hur vi kan få tillräckligt med D-vitamin så försummar Bengt Westermark att ta hänsyn till tre olika betingelser som måste vara uppfyllda.

Dessa rör …

  • UV-ljusets olika egenskaper
  • Sveriges geografiska läge
  • Vädret i Sverige

För att förklara vad jag menar, låt oss först titta på en del grundläggande fakta om UV-ljus.

Det finns tre typer av UV-ljus, var och en med sitt eget våglängds-område.

UVA har de längsta vågorna och tränger därför igenom såväl ozon-skiktet som moln och glas. UVA gör din hud mörkare genom att oxidera existerande pigment (melanin) i din huds yttersta lager. I princip så kan man säga att om du är utomhus (eller till och med inomhus i solljus genom ett glasfönster) medan solen är uppe och inte befinner dig i direkt skugga, så träffas du av UVA strålar. UVA sätter dock inte igång någon D-vitamin tillverkning. UVA ger dig heller inte mera melanin än du är född med och bygger därför inte upp ditt naturliga skydd mot överexponering av solljus.

UVB har kortare våglängd och reflekteras därför lättare av ozon-skiktet. Som en tumregel kan man säga att solen måste stå högre på himmelen än 45 grader (det är när din skugga är lika lång eller kortare än din längd) för att UVB-strålarna ska ta sig igenom ozon-lagret utan att reflekteras. UVB tränger heller inte igenom varken moln, luft-föroreningar eller glas. UVB gör din hy mörkare genom att öka melanin-produktionen i huden. Detta ger dig mera pigment som kan oxideras av UVA-strålarna och som därmed också ökar ditt naturliga skydd mot överexponering. Det är UVB, och endast UVB, som gör att kroppen sätter igång att tillverka D-vitamin.

UVC har ännu kortare våglängd och tränger inte alls igenom ozon-lagret. Och det är tur eftersom UVC är mycket brännande och skadligt.

För att kroppen ska kunna tillverka D-vitamin måste du alltså exponera din hy för UVB-ljus. För detta krävs följande:

  • Solen måste stå högre än 45 grader på himlen
  • Det måste vara molnfritt och det får inte finnas några luftföroreningar.

När och hur ofta har vi dessa förutsättningar i Sverige?

Låt os först se när solen står högre än 45 grader på himlen. I Södra Skåne händer detta endast mellan 1 maj och 8 augusti. Och naturligtvis inte under hela dygnet utan bara några minuter mitt på dagen. Om man ska följa Bengt Westermarks’s råd att hålla sig undan solen mellan klockan elva och tre, så krymper datumen för en teoretisk möjlighet att erhålla D-vitamin från den naturliga solen till mellan 15 maj och 15 juli. detta gäller för Södra Skåne. Ju längre norrut du befinner dig, desto kortare blir datumintervallet under vilket UVB kan ta sig igenom ozon-lagret och nå jorden.

Så till vädret. Enligt SMHI så är antalet klara dagar i juli månad i genomsnitt 7 för Södra Skåne och ännu färre på andra platser. Och, som sagt, UVB tränger inte igenom moln, inte ens lätta sådana.

Möjligheterna till att få D-vitamin från solen är med andra ord oändligt mycket mera begränsade än vad Cancerfonden försöker inbilla oss.

Jag vill härmed utmana Bengt Westermark till att personligen bevisa hur han kan behålla en D-vitamin nivå över brist-nivån 30 ng/ml 25-OH D-vitamin året runt genom att följa de råd han ger som företrädare för den största, rikaste och mest aktade cancer-organisationen i Sverige.

Men om jag solar mycket under sommaren, räcker inte det?

Även om du nu, mot all förmodan och tvärtemot alla råd i media om att ständigt skydda din hud med solskyddskrämer (som också effektivt blockerar din kropps tillverkning av D-vitamin) skulle lyckas höja din D-vitamin nivå under den korta Svenska sommaren, hur länge varar den höjningen egentligen?

Om du tror att den räcker tills nästa sommar så har du helt fel.

Även om det varierar från person till person, så är min personliga erfarenhet att min D-vitamin nivå sjunker med ca 20 enheter (ng/ml) efter 14 dagar utan solning. För att vara generös mot dig som lyckas höja din nivå till avsevärt mera än den vedertagna brist-gränsen (30 ng/ml), så kan du ändå räkna med att du är ett brist-fall så tidigt som efter en månad utan UVB.

Det är alltså ingen tillfällighet att ”influensa-perioden” startar redan i september varje år. Eller trodde du att virus går efter kalendern?

Är Strålskyddsmyndigheten (SSM) en större expert på cancer än Cancerfonden?

Mot bakgrund av det vi nu vet om fördelarna med D-vitamin för cancer-bekämpning samt förutsättningarna för skaffa oss tillräckligt höga D-vitamin nivåer, så är det extremt anmärkningsvärt att Cancerfonden okritiskt repeterar SSM:s ”vetenskapliga” råd att de ”anser att D-vitamin frågan inte bör påverka aktuella strategier gällande preventivt arbete inom hudcancer”.

Sedan när blev SSM en större expert på cancer än Cancerfonden? Eller tar Cancerfonden helt avstånd från de senaste rönen om D-vitaminets förmåga att förhindra cancer?

Varför spenderar inte Cancerfonden mera av sina resurser på forskningen runt D-vitamin?

Om du nu har följt med så här långt så kanske du frågar dig varför Cancerfonden inte har större fokus på D-vitamin för att nå sina mål ”att färre ska drabbas och fler överleva”. Och varför de spenderar så mycket energi på att förtrycka våra kunskaper om hur säker och hälsosam solning kan halvera risken för att vi ska drabbas av cancer samt dubbla överlevnads-prognosen ifall vi ändå drabbas?

Låt oss först konstatera att Cancerfonden till viss del har tagit åt sig kunskapen om D-vitaminets betydelse för cancer. I videon ovan säger Bengt Westerberg ”Kroppen behöver D-vitamin, det är helt sant.”

Men dessa ord verkar inte ha haft något genomslag i Cancerfondens forskningsanslag. Det enda som står att finna är 300,000 kronor under åren 2006-2008 till Johan Malm, docent vid Lunds universitet och läkare vid Labmedicin Skåne i Malmö. De senaste tre åren verkar Cancerfonden inte att ha gett några som helst pengar till forskning om D-vitaminets inverkan på tumörer.

I videon nedan presenterar Johan Malm resultatet från sin forskning om D-vitamin och prostata-cancer, den mest vanligt förekommande cancer-formen hos män och som dödar mer än 10 gånger så många män årligen än vad hud-cancer gör.

I videon ovan, missar tyvärr Johan Malm att nämna solariesolning som faktiskt är det bästa och (nästan) helt naturliga sättet att behålla en god D-vitamin nivå under vinterhalvåret i Sverige. (Vilket Prof. Moan och andra har bevisat genom deras forskning).

Jag har personligen provat med att ta D-vitamin som kosttillskott, men även om det hjälper till att höja min D-vitamin nivå, så mår jag inte bra av det. Magvärk i lever-trakten samt sämre matsmältning, är de biverkningar jag har kunnat konstatera när jag tar D-vitamin som kosttillskott i den mängd (4,000 – 5,000 IU dagligen) som krävs för att hålla mig över brist-gränsen.

Försiktig solarium-solning ger mig inga som helst biverkningar. Och som Prof. Moan påpekar, så är tiden som behövs i ett solarium för att kroppen ska skapa massor av D-vitamin, endast hälften av den tid det skulle ta att bränna sig. Min egen erfarenhet är att 15 minuter två gånger i veckan i solarier med UV Typ 3 (= svenska normen) räcker gott till för att hålla min D-vitamin nivå över 50 ng/ml. Ta dock inte detta för ett absolut råd eftersom tiden som krävs för att bränna sig i ett solarium varierar avsevärt med hänsyn till vilken hud-typ du har samt din nivå av melanin i huden. Har du många leverfläckar så konsultera din läkare innan du lägger dig i ett solarium. Tänk också på att många mediciner eller hud-salvor (t. ex. mot muskelvärk) kan göra din hy extra känslig för UV-ljus.

Tillbaka till frågan om varför Cancerfonden väljer att inte satsa mera på D-vitamin för att nå sina mål.

Borde det inte vara så att om det fanns en chans att minska riskerna för så gott som alla typer av cancer med 50% samt att öka överlevnads procenten med lika mycket för de som ändå drabbas, skulle inte det motivera en högre prioritet i Cancerfondens arbete?

Tyvärr så ser jag endast två skäl till varför Cancerfonden inte bidrar mera till forskningen om D-vitamin utan tvärtom, genom sina kampanjer mot solning, spenderar miljontals kronor på att förtrycka vårt intresse för och kunskaper om hur vi själva kan öka vår D-vitamin nivå.

Dessa två skäl är …

Kommersiell konservatism

eller

Dumhet

När det gäller kommersiell konservatism så har jag de senaste åren noga studerat uppkomsten av ”sol-skrämsel-propagandan”, d v s vad som ligger bakom de uttalanden om solljusets skadeverkningar som förmedlas av Cancerfonden. Bakom så gott som alla rapporter om hur farligt solljus har blivit, kan man hitta personer som har fått sin forskning sponsrad av världens största tillverkare av sol-skydds-kosmetika, L’Oréal. Det gäller faktisk även de grupper som har gett underlag för beslut och rekommendationer inom Världshälsoorganisationen (WHO).

Även om jag inte kan hitta några direkta kopplingar mellan Cancerfonden och L’Oréal (förutom en gemensam sponsring av ”Melanom-dagen”, som är ett verktyg för anti-sol lobbyisterna att öka på statistiken av diagnostiserade fall av hud-cancer), så är det inte helt uteslutet att kommersiell konservatism kan spela en roll i Cancerfondens agerande. Det är nämligen svårt för vem som helst att undvika att bli påverkad av det kommersiellt betingade anti-solljus budskap som hänsynslöst pumpas ut genom alla de kanaler som står till L’Oréal’s förfogande.

Och varför skulle Cancerfonden vara annorlunda än politiker, journalister och cancer-organisationer i andra länder?

Den enda cancer-organisation jag känner till som har anpassat sina rekommendationer något till de nya rönen om D-vitamin, är Holländska Cancer Rådet (Dutch Cancer Council) som faktiskt ”redan” för ett år sedan ändrade sina rekommendationer för sol-exponering (dock inte i tillräckligt hög grad).

På sätt och vis kan man förstå om Cancerfonden har svårt för att anpassa sig till nya rön (även om dessa rön bygger på metoder som framgångsrikt har tillämpats av mänskligheten under miljontals år). Det kan inte vara lätt att acceptera att försiktig exponering för UVB-strålar, antingen från den naturliga solen eller från lysrören i ett solarium, skulle vara det bästa sättet för Cancerfonden att nå sitt mål av att ”färre ska drabbas och fler överleva”. Speciellt inte efter att ha spenderat en halv miljard kronor varje år på att försöka (utan att lyckas) att finna andra, och mycket dyrare, lösningar.

Det ska starka krafter till för att bryta den, nästan heliga, alliansen mellan akademisk forskning, politiker och media som har skapats och underhålls av företag med sin ekonomiska vinst som främsta (och ofta enda) mål. Detta även om vad som verkligen är bäst för din och min hälsa, kommer helt i skymundan.

Vad bör Cancerfonder göra i stället?

Vad bör då Cancerfonden göra för att rädda mer än 10,000 liv årligen, minska antalet som drabbas av cancer med 25,000 individer varje år och samtidigt spara flera miljarder åt Svenska staten?

Här är mitt förslag.

  1. Sluta fokusera på en ”noll-vision” för solljus-exponering.
  2. Utbilda er själva i vad som verkligen ligger bakom den till synes ökande förekomsten av hud-cancer. (ett tips – det är inte solarie-solning!)
  3. I stället för att genom hot, skrämsel-propaganda och lagförslag försöka framtvinga en ”attityd-förändring” hos befolkningen så att allt solljus blir uppfattat som skadligt, utbilda oss i hur vi på ett rätt och säkert sätt kan utnyttja solens strålar och UV-lampor för en bättre hälsa.
  4. Sponsra kampanjer för test av våra D-vitamin värden. Varje person bör testas minst två gånger om året, en gång på hösten och en gång till under våren. (Tips – börja så snart som möjligt med blodgivare!)
  5. Satsa merparten av era forskningsbidrag på utredningar om hur naturligt initierad D-vitamin produktion (d v s genom UVB-ljus mot naken hud) på ett säkert sätt kan minska olika former av cancer.

Om någon kan göra detta så är det ni.

Vi kan inte begära eller ens inbilla oss att kommersiellt drivna företag som L’Oréal (med sina dotterbolag La Roche-Posay och Galderma) ska finansiera forskning som innebär minskad efterfrågan för deras produkter.

Men Cancerfonden är inte (om det inte är dolt i de nästan 200 miljoner kronor ni mottar i gåvor varje år) beroende av deras pengar.

Här har ni en fantastisk möjlighet att göra ett ärligt försök att verkligen finna en långsiktig lösning på cancer-frågan. På detta sätt kan ni uppfylla förväntningarna hos alla de som på sin dödsbädd testamenterat miljarder till er och också förtjäna att bli kallade samhällets hjältar!

Då behöver ni kanske heller inte nedlåta er till att kritisera baddräkts-reklam från ett företag i vilket ni till och med äger aktier värda mer än 8 miljoner kronor.

Här är flera videos för den som vill fördjupa sig ännu mer i detta ämne …

Share

, , , , ,

One Response to Därför misslyckas Cancerfonden

  1. Mattias May 15, 2015 at 14:15 #

    Intressant artikel och förklaring kring hur du tänker. Bra fördjupningsvideor!

Leave a Reply

This blog uses premium CommentLuv which allows you to put your keywords with your name if you have had 3 approved comments. Use your real name and then @ your keywords (maximum of 3)
Quantcast